Så lika, men ändå så olika våra Långfredagar är.

Centerkvinnorna bjuder på kaffe på Frustunagården långfredagen, det har vi gjort jämt … så länge jag minns. Till kaffet bjuds bullar, kakor och TÅRTA … i år tre som vi lät oss smaka på! Mm, så goda!

Till årets upplaga kom ett härligt gäng boende, så många i mina ögon pigga som åt av hjärtans lust. Kanske inte så snabba, men glada.  Många kommer per hjul, men tillsammans med personalen ordnar vi så alla får en bra plats … ja, just den plats de vill ha! Det var många bestämda åsikter i år ;-)

Efter tårtan var det dags för sång. Chris underhöll oss med den äran, kända och lagom snabba låtar, det syntes att de boende gillade musiken. Det både vippades med fötter i takt och sjöngs en och annan refräng!

Glad i sinnet åkte jag sen hem till fortsatt påskfirande …

Sista nämnden med gänget ...!

I går hanterade Ann-Christin klubban på Barn- och utbildningsnämnden för sista gången. Nu flyttar hon till Gotland, långt från den politiska vardag som vi båda varit en del av såå länge. Jag är säker på att hon gör alldeles rätt, flyttar från kommunen!, när hon nu valt att sluta.

Gårdagens nämnd hade en hel del information … om implementering av den nya skollagen, jämställdhetsprojekt och den stora utbildningssatsning som pågår i personalgruppen just nu. Där kommer man att lyfta ”entreprinöriellt lärande”, det startades för några år sen av dåvarande rektorn … men legat lite lågt sen han slutade. Nu nystart … det blev jag glad åt! … får berätta mer sen.

Delårsrapporten t.o.m. augusti diskuterades och en del ”fel” rättades till, ibland är det brottom.  Man kan inte påstå att alla ledamöter i nämnden är engagerade, det blir ingen fart på diskussionerna … kanske för att det är många nya? Fast nu får de snart sluta vara nya, för i november ska vi diskutera Skolplan och tillsammans ta fram mått. Ja, vad vill vi mäta och varför?
Det pratade vi alltid förr om … tillsammans, men den nuvarande majoriteten har sen de tillträdde bestämt själva. … men i går fanns en önskan att vi gemensamt skulle titta igenom planen. Det tackar vi för och hoppas att vi kan få tillbaka vår goda gemenskap från förr i nämnden.

Så hade jag några frågor … Vad konkret har samarbetet med Högskolan varit? … ja, jag fick svar, men inga elever har besökt eller vi har haft besök från Högskolan. Vi får se resultatet av det som görs så småningom.

Sen var det de´ där med majoritetens 2-miljonerstillskott, som sänkt barnantalet i förskolans grupper. Jag frågade om gruppstorlek och hur de två miljonerna använts.
En sammanfattning är: Pengarna användes för att starta förskolan Skogsbäcken, i en paviljong på Dansutskolans gård, i januari. I augusti sänkte man sen barnantalet i grupperna med ett barn, på alla förskolor utom på förskolan Björkbacken … där man har en speciallösning. Så nu har vi i Gnesta kommun … 15 barn på (1-3 år) … 19 barn på (1-5 år) och 21 barn på (3-5 år).

Jag undrade hur det skulle bli med Familjecentralen nu när Landstingsfastigheter lagt ut huset vi tänkte hyra lokal i, till försäljning. Ingen hade hört att fastigheten låg ute …!

Och svar fick jag på en annan fråga, att paviljongen ”Skogsbäcken” ska flyttas eftersom den inte har något bygglov på skolgården i Dansut …

Och så åt vi TÅRTA … fast visst blir det konstigt att fira när någon slutar? För det är lite trist … Fast kanske vi firade att Linda i går tog emot klubban och ska vara den som håller ordning i klassen i fortsättningen.

Kaffet på Frustunagården ...

Det är ingen som vet när det startade, att vi i Centerkvinnorna bjuder på kaffe och tårta på äldreboendet här i Gnesta. Långfredagen valdes, den gången för länge sen, för att det var en stilla dag … när man helt enkelt inte fick roa sig.

Men vi har under åren varit rätt olydiga, minns att jag en gång dansade mellan kaffeborden med en dam som tyckte att musiken som spelades måste dansas till. Hände även att vi spelade teater, sjöng allsång och pratade och drack kaffe förstås.

Och så tårtorna … flera stycken olika tårtor, så man kan få ta flera bitar J. På bilden ses årets speleman Stig Söderström.

Tårtkalas på Långfredagen

Märtas skurna chokladkakor och drömmar efter recept ur Vår kokbok, mitt enda stipendium från skoltiden. Åttio kakor av var är nu bakade till Långfredagens kafferep på Frustunagården. En tradition, som ingen av oss minns när den började, känns som om centerkvinnorna alltid varit och besökt våra äldre på Långfredagen. Bullar bakas och tårtor komponeras.

Förr spelade vi teater och tog en svängom, med hon som ville och sjöng, men det var länge se´n! Många glada minnen finns kvar från alla våra kaffekalas, där tårtorna var viktiga och alla ville smaka på allt.

Tårtorna är fortfarande viktiga, vi sjunger och Stig spelar … vi pratar och skrattar och hjälper till så att alla får en trevlig stund vid kaffebordet.