Äntligen, tittar lilla solen in igen!

Nu skiner solen, rakt in på datorn och jag bara gläder mej och säger äntligen. Kanske kommer man på fötter igen efter att ha suttit och legat ... lyssnande på regnet. Ja, visst har vi tagit oss ut mellan skurarna, men så trist det varit och inte har vi tröskat färdigt på grund av allt regn.
Fast lite kluven blir man efter att det varit så torrt och stora sprickor funnits på gärdena, fast som från ovan eller kanske nedan har spannmålen hittat fukt och växt till sig riktigt bra. Men nu är det surt!!

Så här vackert var det i skogen vid gårdagens promenad med paraplyet som skydd.

Skriver medan jag väntar på att bullarna ska jäsa, vågade mej på att baka lite ... verkar som om jag lurat förkylningen som kanske var på gång. I dag något bättre!!! Snart grädda sen kallar björnbären, de kallar varje dag, så stora och goda.

Tomaterna fyller fatet, hinner vi inte äta blir det tomatsås. Ock, jag måste hinna fixa sylt av köpelingonen ... köpelingonsylten är ingen höjdare :-)

Första nämndhandlingarna i plattan att läsa och begrunda. Ja, hur fullt är det på våra förskolor? Är det för fullt? Och vad görs det åt det? ... Det ser fullt ut på pappret!

Högt uppe på berget ....

Mycket att se på dagens skogspromenad. Dels den orörda skogen, med också mer eller mindre avverkningar. Vackert med orörd skog, men nödvändigt att den sköts så den inte blir oframkomlig. Kanske törs jag säga att orörd skog är kapitalförstöring.

Det har jobbats i skogen häromkring och kommer att jobbas än mer. Några av oss får en förändrad horisont, vilket känns när det sker från en dag till nästa. Men naturens förändring sker ständigt ... träd dör, faller och ändrar därmed de djurstigar som finns.

Ja, vi har älg, rådjur, hjortar och VILDSVIN. Spåren efter svinen är tydligast ... här har de en av sina spa-anläggningar!

Hallsjön, Smedsta och delar av Söra

På hygget, stora fina ... sju stycken!

Nej, jag plockade inte! Spännande årstid, inte en kantarell men murklor. Snart blir det sommar!!!

IS ....

Lars har fotat i Karins skog, mäktigt!

Inget plockepinn i skogen!

I dag gjorde vi en kontrollrunda, endast ett tiotal träd har fallit i helgstormarna.

"Var sak har sin tid!"

Vackerby Hage, vår gamla folkpark, finns snart inte ett spår av … för jag hoppas att porslinsbitarna snarast tas bort. Jag vet inte om det finns några bilder, men jag hoppas och att man fixar något där man kan läsa Vackerby Hages historia.

Jaa, trist känns det, en epok är slut … men var sak har sin tid!

Jag var uppe och tittade när sista huset kom på plats. Man lyfte och skruvade ihop modulerna … rättare sagt! Men ännu är det inte färdigbyggt … det ska bli några villor också. Jag har vid flera tillfällen frågat om det blir skog kvar … och fått ja på mina frågor. Senast jag frågade löd svaret att ”det blev väl mindre kvar än vi hoppades, men det växer ju upp”.

Fast när villorna blir byggda blir det inget kvar som jag kallar ”skog”, inget som man kan gå i utan att känna som om man är på någons tomt! Jag återkommer när jag har varit ute och gått i ”skogen”!