Elever från liten klass får mer i lön ...

… först hör jag det på radion, meddelandet är ganska kortfattat. Så jag börjar leta på nätet … vem har skrivit rapporten, vad står det exakt i den, vad finns mer i rapporten än det som sas i radion och hur många elever går i en ”liten klass”?

Såklart är jag extra intresserad eftersom vi ”omorganiserat” skolan i vår kommun. Så jag började leta efter svar på nätet …

”Elever som går i mindre klasser på mellanstadiet har bättre skolresultat än de som går i större. De som går i en mindre klass får också högre lön som vuxna,

Skillnaderna i studieresultat håller i sig genom hela grundskolan, visar en studie från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau). Även sannolikheten för senare studier på högskola ökade för elever i mindre klasser, visar studien där elever födda 1967-82 har undersökts.”

Försöker leta fram studien … Hittar den inte i sin helhet, men hittar detta …

”Hur mäts effekterna av klasstorlek?

Innan skolan kommunaliserades fanns regler för högsta tillåtna klasstorlek. På mellanstadiet fick antalet elever i en klass inte vara fler än 30. Om det fanns 31 elever i en årskurs på en skola, skulle de delas upp i två klasser. Regeln medför stora skillnader i klasstorlek för skolor med nästan lika många elever, vilket rapportförfattarna använder för att mäta effekten av klasstorlek.

Kontaktinformation

IFAU-rapport 2012:5 Långsiktiga effekter av mindre klasser är skriven av Peter Fredriksson vid Stockholms universitet, Hessel Oosterbeek vid Amsterdams universitet och Björn Öckert vid IFAU. Rapporten bygger på Working paper 2012:5. Om du har frågor är du välkommen att kontakta Björn Öckert (018-471 70 95, bjorn.ockert@ifau.uu.se).”

Kollade på Wikipedia när beslutet om kommunalisering togs … 8 december 1989!

”Med kommunaliseringen av skolan avses beslutet att överföra ansvaret för det svenska skolväsendet från staten till kommunerna. Reformen, som genomfördes 1991, var kulmen på ett flertal utredningar och en tjugo år lång politisk debatt. En direkt följd var att 120 000 lärare bytte arbetsgivare från stat till kommun.

Beslutet klubbades igenom i riksdagen 8 december 1989 efter att Socialdemokraterna fått majoritet genom stöd från Vänsterpartiet, (Vpk). Omröstningen i riksdagen slutade med 162 röster för och 157 röster emot. Det blev en allmän uppfattning att kommunaliseringen forcerats fram och att den skulle komma att skada skolan för lång tid.

Göran Persson, dåvarande skolminister, skriver i sina memoarer Min väg, mina val att "Jag är övertygad om att jag resonerade rätt, även om jag samtidigt insåg varför lärarna gjorde sådant motstånd. Den statliga kopplingen gav dem högre status i förhållande till kommunalanställda. Jag förstod deras motstånd, men det gamla systemet var dödsdömt".

Pling … Skolverkets Nyhetsbrev … i inkorgen

”Politikerna måste förstå skolans verklighet”

-Politikerna har inte bemödat sig om att förstå vad det innebär att stå i klassrummet. Då misslyckas man också som politiker. Det menar Johannes Åman, författare till en ESO-rapport där han försöker analysera varför det som politikerna vill, inte förverkligas.

Ett till i inkorgen

”Forskning visar att läraren är den viktigaste faktorn för vilken kunskapsnivå eleverna uppnår. Samtidigt har Sveriges kunskapsresultat försämrats i ett internationellt perspektiv.

Då kan man ju tänka sig att våra lärare är bland de sämsta i världen. Eller?

Dagens Samhälle har kartlagt lärarnas situation i dagens Skolsverige, allt från lärarutbildningen till löner, arbetsmiljö, arbetsvillkor och avhoppen från yrket och jämfört situationen här med andra länder.”
Nu är klockan 12.00 ... och jag läser vidare i hopp om att hitta svar på mina frågor!