Motion från oss i Centerpartiet – ”Ställplatser för husbilar”

I dag fick vi ett mycket annorlunda svar på vår MOTION

BESLUTSSATS:
”Förslaget om ställplatser anses besvarat då det hanteras inom ramen för befintligt uppdrag avseende anordnande av ställplatser för husbilar och husvagnar.”

Så var det … att eftersom man redan tänkt på ställplatser och har i uppdrag att ordna ställplatser runt om i kommunen redan nu till sommaren men tydligen inte fick några pengar till uppdraget så kommer det
inte att bli några ställplatser utan 24-timmarsparkeringar

1-2 i Stjärnhov,
1 i Laxne,
1-2 vid busstorget i Björnlunda,
1 plats vid Lötbodal och
1-2 vid pendlarparkeringen i Gnesta,
antalet platser kan komma att utökas.

Om ni vill läsa hela texten är det ärende 24 i dagens Kommunstyrelsehandlingar.

Bläddrat igenom pärmar ...

Tre stycken fulla pärmar med osorterade papper från 2009. Ja, från omorganisationen i grundskolan. Så mycket som sas, undrar om alla minns vad de sagt till mej och om mej!? Hoppas att de inte minns!

Spännande läsning, fast jag läste inte så noga ... tittade mest på bilder.
Kanske borde de arkiveras? Det är ju allmänna handlingar.

Centerkvinnorna har Grönt Julbord för 25:e gången!

2017 års upplaga med flera nyheter!

För 25 år sen när vi startade vår tradition med Grönt Julbord var gröna rätter inte lika vanligt, särskilt inte på julbordet. Nu är vi fler och fler som äter vegetariskt, alltid ellet då och då.

Det är egentligen bara fantasin som sätter gränser ... i år fanns inlagd "sill". Såg definitivt ut som sill, smakade sill, men var zucchini. Och rödbets-chessecakeen .... mums!

Ja, allt var sååå GOTT och blev till en färgsprakande symfoni på allas tallrikar!

Ja, när får vi Famljecentral?

När har vi Familjecentraler i alla Sörmlands kommuner? Det undrades på Landstingsfullmäktige i veckan, vilka kommuner har inte och varför har inte kommunerna hörsammat Landstingets "uppmaning"?
Eskilstuna har 4 stycken, Nyköping 2 och Strängnäs, Oxelösund och Vingåker en var. Mattias Claesson (C) svarade frågeställaren, efter att ha kollat läget i Sörmland.
Han svarade också på frågan, Varför finns inga familjecentraler på de orter som i dag saknar detta?

Trosa, Gnesta, Katrineholm och Flen saknar FC ...
"Hälsovals mål är att det ska finnas Familjecentraler i hela länet och alla orter i Sörmland utifrån behov. Anledningen till att det saknas FC i vissa orter i Sörmland är bland annat kommunernas prioriteringar och ekonomi, brist på lämpliga och ändamålsenliga lokaler som viktiga parametrar."

I dagens Södermanlands Nyheter önskar Jessica K en FC i Trosa och JAG har länge önskat en FC i Gnesta. Väntar på vad Trosa svarar, här i Gnesta sägs den vara "på gång." Kanske t.o.m KPG :-)

Håll i ... !

I dagens Södermanlands Nyheter läser jag rubriken "Grönt ljus för Gnestas skolor". Det är Skolinspektionen som fått veta hur kommunen i fortsättningen ska hantera bland annat "hanteringen av kränkande behandling" och godkänt våra åtgärder.

Det ska omedelbart upprättas en anmälan som sen ska vidare och hanteras skyndsamt. Det är BRA! De är inte så att jag som opposition tycker att planen är fel, men att göra en plan är inte så svårt eftersom vi alla vet hur skolan SKA hantera kränkande behandling.

MEN tyvärr är det inte så att det räcker med planen, utan alla inom skolan ska ha läst den och komma ihåg vad som ska göras utan dröjsmål om en kränkning sker.
Hoppas att den här planen kommer att hålla, för alla elevers skull!

Inget är nytt under solen - här 80-tal

av Ingegerd Söderström

Självklart är vi Centerpartister glada, men ...

... vi vet att det är Valdagens resultat som räknas. Men det känns absolut lättare att jobba på när man ser resultat. Brukar påminna mina partikamrater att "när Gnesta blev egen kommun 1992 hade Centerpartiet 7 av 31 mandat i Kommunfullmäktige", nu har vi fyra ....

SÅ, nu Kör Vi!

75 förslag från landsbygdskommittén

"Sedan juni 2015 har den parlamentariska landsbygdskommittén arbetat med målet att presentera ett slutbetänkande med förslag på en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. I mars förra året kom ett delbetänkande och idag presenterades slutbetänkandet.
 

– Slutbetänkandet kommer att få betydelse för landsbygdernas men även städernas utveckling, säger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht."

FÖRSLAGEN finns är.

 

Punkt nr: 73. Regeringen uppdrar till jordbruksverket att stödja samordning och utveckling av nätverk mellan landsbygdsutvecklare anställda i kommuner och regioner.

MEN i Gnesta kommun sa S+M .. NEJ till att bilda ett Råd/Utskott för landsbygd och Ytterorter i kommunen med hänvisning till att det redan idag finns möjligheter för dialog och påverkan i frågor som rör landsbygden och Ytterorterna.

Från Centerpartiet har vi flera gånger påtalat avsaknaden av
satsningar utanför centralorten Gnesta

"10 000 statliga jobb till landsbygden, enklare att bygga strandnära och analysera konsekvenserna av kilometerskatten.
Landsbygdskommitténs utredning innehåller flera förslag som Centerpartiet drivit länge.
- Jag är glad över kommitténs arbete. Många av förslagen utgör en god grund och kan tillsammans med en politik för bättre villkor för företag, en stärkt äganderätt och decentralisering av makt ta tillvara på landsbygdens möjligheter, säger Kristina Yngwe."

Läs hela artikeln HÄR: 

Centerkvinnornas GRÖNA JULBORD

Vi startar minglande i köket med glögg i handen, medan dofterna sprider sig från maten som värms i ugnen och på spisen. Så gott och vackert, med nya och gamla spännande smaker.

Centerkvinnorna i Gnesta ska strax kasta sig över sitt GRÖNA JULBORD, en tradition sen över tjugor tillbaka. Ja, så våldsamma är vi inte! Men hungriga är vi ...

Årets upplaga med flera nyheter att gissa på, och kul med gröna köttbullar. Så snyggt och gott, vilka härliga färger det var på allt! Vi borde göra en receptbok, varför har vi inte tänkt den tanken för länge sen?

Ett härligt gäng samlades hemma hos mej, Tack ALLA för en fin kväll.

Tack för den fina blomstergruppen!

Stor dramatik på Nyköpings slott, här var det gästabud!

Trumman meddelar att spelet kan börja, innan föreställningen hade sin början kunde Nyköpingsborna skåda hur deras förfäder levde.

 

Vem är vän och vem är fiende av de på fotot poserande damerna som är bjudna på Nyköpings Gästabud!?

Här är ÅSA, vår Alltiallo som även hjälpte publiken att hänga med i handlingen. Kanske var det hon som hade Nyckelrollen?

Så många duktiga skådespelare och STATISTER, alla med en fantastisk inlevelse.

Dramatik även  på Gnestas kvällshimmel

"Liljedalshemmet, simhallen, cykelvägar och Klemmingsbergsbadet!"

En rubrik från min blogg daterad 14 augusti 2014. Första tanken är att tiden verkar ha stått helt still sen dess, det har den inte men det gååår väääldigt lååångsamt!
Den bloggen föranleddes av en SN-artikel och det gör dagens blogg också. I Gnesta kommun har vi haft badbuss och badtaxi som kommunen betalat i många år, men varje år låter det i Södermanlands Nyheter som det är något som kommunen bjuder på just i år.

Kanske är jag överkänslig, kanske läser jag slarvigt ... men skriv någon gång att det finns möjlighet för kommuninvånare att utan kostnad kunna besöka vårt fina bad även i år. Allt startade med att en kommuninvånare med buss hörde av sig till kommunen, långt före medborgarförslagens tid.

Den gamla bloggen från 2014 hittade jag när jag sökte efter tidigare bloggar om Klemmingsbergsbadet ...

LÄS OCH LE ...

Vi har varit på turné och har kommit .... .. ...

Det har gått 33 dagar sen Ni läste i SN

... att konsultföretaget föreslog att Laxne skola skulle läggas ner.
Så inledde jag på Barn- och utbildningsnämndens möte i går ...

Måste säga att det var med tungt hjärta jag gick hit i dag.
Och en del dagar har jag varit sååå upprörd!

Det var den 31 mars som, det jag redan misstänkt besannades ... som ett beställningsjobb! Det skulle göras en kommunikationsplan.

Då, tog jag för givet att politikerna i majoriteten skulle hålla presskonferens ... gå ut och berätta ...
Hur har man tänkt och varför!

Men nu vet vi bättre: Swecos rapport direkt in på postlistan, i SN dagen därpå. den 10/5 informerade Rektor på Laxne skola eleverna, kommunens högsta politiker Sven Andersson meddelade nämndledamöterna via SN att nämndsammanträdet var flyttat en vecka. Rektor diskuterade åter med eleverna på Laxne skola.

Den 18 maj, efter tre veckors offentlighet blev det ett föräldramöte. Sen blev det efter många om ocj men även ett Öppet möte i Laxne skola.

"Såklart att jag vet varför det är så bråttom",
"helst ska man inte göra om en dumhet".
För tiden tickar på fram till nästa val! ... och ni tror er ha en plan!

Jag hade även några frågor, tar dom senare ...

Uppsiktsplikt!

Ett bättre namn på nya simhallen är väl Slukhålet?
Det ska bli så spännande att se kostnadsutfallet gentemot budget, när och om det nu blir offentligt.
Lasse T
Insändare i dagens SN 

Jag som sitter i kommunstyrelsen och har uppsiktsplikt över bolagen, väntar också på resultatet!

Beställningen!

Upprättad: 2015-11-30

Diarienummer: BOUN.2015.158

Uppdrag att utvärdera grundskolans pedagogiska verksamhet

Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden

1. Förvaltningen ges i uppdrag att utvärdera grundskolans pedagogiska

verksamhet.

Sammanfattning

Förvaltningen ber barn- och utbildningsnämnden om uppdrag att utvärdera

grundskolans pedagogiska verksamhet över lag i Gnesta kommun. Det finns ett

politiskt mål att ge alla barn förutsättningar att klara skolgången med godkända

betyg. Detta då en lyckad skolgång skapar förutsättningar för ett gott vuxenliv.

Gnesta har bra skolor, men kostnaden för skolan är relativt hög i förhållande till

de mätbara positiva resultaten.

Ärendebeskrivning

Förvaltningen ber barn- och utbildningsnämnden om uppdrag att utvärdera

grundskolans pedagogiska verksamhet över lag i Gnesta kommun. Det finns ett

politiskt mål att ge alla barn förutsättningar att klara skolgången med godkända

betyg. Detta då en lyckad skolgång skapar förutsättningar för ett gott vuxenliv.

Gnesta har bra skolor, men med utredningen ska skolornas pedagogiska verksamhet kunna förbättras. Kostnaden för skolan är relativt hög i förhållande till de mätbara positiva resultaten.

En utredning ska kunna redovisa resursanvändningen och föreslå eventuella

förändringar för att resurser ska användas så effektivt som möjligt och gynna

Gnesta kommuns elever på bästa sätt. Som ett exempel att utvärdera i

grundskolans pedagogiska verksamhet är att vi vet att eleverna som kommer till högstadiet Freja 6-9, har olika förkunskaper. Vid utgången av årskurs 9 ser vi att 15% av eleverna inte var behöriga till gymnasiet och att det är 65% av eleverna som klarar målen i samtliga ämnen.

En del av utredningen skulle kunna vara organisationen för år 6 som ett nästa

steg i att utveckla skolan ytterligare. En annan del är behovet av att se över

formerna för organisationen som helhet. En annan del av utredningen är en
översyn av befintlig elevpeng för att belysa problem och möjligheter med

systemet och därigenom kunna föreslå revideringar.

Förvaltningens synpunkter

Förvaltningen har inlett en upphandling för att en eller flera externa resurser ska

kunna utföra detta uppdrag. Bedömningen är att uppdraget kommer att rymmas

inom befintlig budget för det som kommer att göras under 2015. Då utredningen

kommer att fortsätta även 2016 kan det innebära extra kostnader för 2016.

Uppdraget ska utföras inom befintlig budget men omdisponering av medel är

tillåten. Resultatet av arbetet kommer att presenteras för nämnd under våren

2016.

Uppdragsbeskrivningen har kommunicerats med nämndens presidium innan

upphandling för uppdraget genomförts.

Checklista för jämställdhet

En viktig del i den pedagogiska verksamheten är att bereda pojkar och flickor

samma goda förutsättningar att klara skolgången med godkända betyg.

Grundskolans goda arbete med jämställdhet kommer att finnas med som en del i

utredningsarbetet.

Och det här tyckte jag var ok. Kartläggning för att förbättra!

Glad Påsk!

önskas med Påskträdet på Strömmentorget!

Vilken historia - Åmells Möbler

Vår historia om hur Åmells Möbler en gång i tiden startade.

GÅRDSSNICKAREN FRÅN JULITA
Historien om hur Åmells möbler grundlade sin hantverkstradition.

Under löjtnant Bäckströms tid utvecklades Julita till ett praktfullt och mycket typiskt högre ståndshem.

Även om det gustavianska möbelsnickeriet fick minskad betydelse i de kretsar i Stockholm
som ledde utvecklingen under 1800-talet, skulle hantverket leva vidare på landsbygden,
om än i något andra former. De möbelsnickare som fått sin utkomst på gods
och gårdar hade ännu en viktig uppgift att fylla.
De tillverkade inte bara nya möbler och inredningar i klassiska mönster,
utan underhöll också de redan tillverkade.

Henning Forsman på Julita.

På Julita gård härskade familjen Palbitzki sedan flera generationer.
Då friherrinnan Beata Palbitzki avled 1872, sedan hon överlevt sin make
i mer än två decennier, ärvdes Julita av hennes svägerskas barn och barnbarn.
Dessa sålde gemensamt godset till grosshandlaren Johan Bäckström i Stockholm.
Denne var en hängiven beundrare av den klassiska smaken
och hade ambition att försköna Stora Huset på Julita ytterligare.
Samma ambition hade i ännu högre grad sonen Arthur,
som var kulturminnesvårdare och stor donator.
När löjtnanten, som han alltid kallades, 1902 ärvde Julita,
lät han den konstfärdige gårdssnickaren Henning Forsman
ansvara för tillverkning och renovering av möbler och inredningar i tidens smak.

Henning Forsman var en sällsynt skicklig hantverkare och finsnickare.
Han var inte bara begåvad med sina händer, utan hade också en utpräglad,
konstnärlig ådra. Han var född 1870 och fick två söner, Helge och Folke.
Båda sönerna gick i faderns fotspår, men med tiden sökte de sig bort från Julita.
Kvar blev fadern i sitt hantverk och på Julita finns idag ännu många exempel
på vad en skicklig gårdssnickare kunde åstadkomma.

1936 startade de båda sönerna en mindre möbelindustri i Katrineholm,
sedan Helge flyttat dit sitt snickeri från Julita.
Ödet drabbade dock brodern Folke som förlorade en arm i sågen
och det fick naturligtvis konsekvenser för den lilla snickerifabriken.
Där tillverkades möbler och gjordes inredningar, bl a till Tingshuset i Katrineholm.
En period levererade man också radiolådor i trä till Telefunken.

Möbelgrossisten från Stockholm

Efter andra världskrigets slut köpte den välkända möbelgrossisten och kaptenen Åmel
l i Stockholm fabriken i Katrineholm. Verksamheten flyttades efter en tid till en mer
välbelägen och lämpligare anläggning i Gnesta där den nya fabriken öppnades 1946.
I köpet ingick också den skicklige snickaren Helge Forsman
och för honom innebar verksamheten i Gnesta en helt ny utveckling.

Helge Forsman, gårdssnickarens son, vid ritbordet i snickerifabriken hos Åmells i Gnesta 1963

Med Helge Forsman följde en utpräglad känsla för tradition och kvalitet.
De möbler som Åmells nu började tillverka kännetecknades av en hög grad
av hantverksmässighet och former och mönster från de klassiska herremanshemmen.
Man valde en medveten stil som uppskattades av alla dem som kände igen äkta stilmöbler.
Helge, som nu var verkmästare hos Åmells, formgav många av möblerna själv
och visade stor talang både vid ritbordet och med verktyg i hand.
Många av hans klassiska ritningar finns ännu kvar och används alltjämt.

Bevarad tradition.

Sedan kapten Åmell gått bort och dennes arvtagare övertagit driften av fabriken i Gnesta,
fick tillverkningen en tydligare inriktning på stolar, matsalsmöbler och skåp av olika slag.
Beställningstillverkning med möjligheter för kunderna att välja
färger och modeller blev tidigt en medveten affärsidé.
Ändå bevarades de egna modellerna och sortimentet präglades av ett litet,
förnämligt urval av mycket hög kvalitet.

Många utsmyckningar och motiv som än idag huggs i möblerna från Åmells har sitt ursprung i Henning Forsman's hantverk.

En och annan gång tillät sig dock Helge att vid sidan om den ordinarie tillverkningen
själv bygga ett intarsiaskåp eller en byrå och alltid med samma ypperliga kvalitet i form och mönster.

Vid 70 års ålder lämnade Helge Forsman Åmells Möbler.
Kvar blev många av hans lärlingar och den väl utvecklade hantverkstraditionen.
Naturligtvis finns det idag rationella hjälpmedel i form av maskiner och material
även hos Åmells, men så långt det är möjligt har hantverket bevarats.
Orsaken är enkel. Verkligt vackra och hållbara möbler, färgsatta och utformade
efter beställarens personliga önskemål, går inte att tillverka med enbart maskiner och i stora serier.
Då försvinner känslan för möbeln och ägarens stolthet över att ha t ex en matsalsmöbel
som tillverkats i en tradition som har sitt ursprung hos gårdssnickaren från Julita.

HÄR är länken så ni får med bilderna  

 Såklart att jag hitta artikeln när jag letade efter Helge Forsmans intarsiatavla, den med Gnestamotiv, som Helge Forsman gjorde när han jobbade på Åmells Möbler i Gnesta.

Bara krokarna finns kvar, jag saknar Tavlan!