Varför måste allt gå så snabbt?

Just hemkommen från föräldramöte i Laxne ... ja, vi undrar alla! Ska skolan läggas ner, när i så fall? Varför törs inte majoriteten säga det rent ut och sen tala om hur de har tänkt att det ska fungera.

Nu har S + M bestämt, men låter andra förmedla ... så här reagerar föräldrarna i Laxne.

På måndag är det möte med kommunledningen, kanske de kan prata klarspråk!?

Beställningen!

Upprättad: 2015-11-30

Diarienummer: BOUN.2015.158

Uppdrag att utvärdera grundskolans pedagogiska verksamhet

Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden

1. Förvaltningen ges i uppdrag att utvärdera grundskolans pedagogiska

verksamhet.

Sammanfattning

Förvaltningen ber barn- och utbildningsnämnden om uppdrag att utvärdera

grundskolans pedagogiska verksamhet över lag i Gnesta kommun. Det finns ett

politiskt mål att ge alla barn förutsättningar att klara skolgången med godkända

betyg. Detta då en lyckad skolgång skapar förutsättningar för ett gott vuxenliv.

Gnesta har bra skolor, men kostnaden för skolan är relativt hög i förhållande till

de mätbara positiva resultaten.

Ärendebeskrivning

Förvaltningen ber barn- och utbildningsnämnden om uppdrag att utvärdera

grundskolans pedagogiska verksamhet över lag i Gnesta kommun. Det finns ett

politiskt mål att ge alla barn förutsättningar att klara skolgången med godkända

betyg. Detta då en lyckad skolgång skapar förutsättningar för ett gott vuxenliv.

Gnesta har bra skolor, men med utredningen ska skolornas pedagogiska verksamhet kunna förbättras. Kostnaden för skolan är relativt hög i förhållande till de mätbara positiva resultaten.

En utredning ska kunna redovisa resursanvändningen och föreslå eventuella

förändringar för att resurser ska användas så effektivt som möjligt och gynna

Gnesta kommuns elever på bästa sätt. Som ett exempel att utvärdera i

grundskolans pedagogiska verksamhet är att vi vet att eleverna som kommer till högstadiet Freja 6-9, har olika förkunskaper. Vid utgången av årskurs 9 ser vi att 15% av eleverna inte var behöriga till gymnasiet och att det är 65% av eleverna som klarar målen i samtliga ämnen.

En del av utredningen skulle kunna vara organisationen för år 6 som ett nästa

steg i att utveckla skolan ytterligare. En annan del är behovet av att se över

formerna för organisationen som helhet. En annan del av utredningen är en
översyn av befintlig elevpeng för att belysa problem och möjligheter med

systemet och därigenom kunna föreslå revideringar.

Förvaltningens synpunkter

Förvaltningen har inlett en upphandling för att en eller flera externa resurser ska

kunna utföra detta uppdrag. Bedömningen är att uppdraget kommer att rymmas

inom befintlig budget för det som kommer att göras under 2015. Då utredningen

kommer att fortsätta även 2016 kan det innebära extra kostnader för 2016.

Uppdraget ska utföras inom befintlig budget men omdisponering av medel är

tillåten. Resultatet av arbetet kommer att presenteras för nämnd under våren

2016.

Uppdragsbeskrivningen har kommunicerats med nämndens presidium innan

upphandling för uppdraget genomförts.

Checklista för jämställdhet

En viktig del i den pedagogiska verksamheten är att bereda pojkar och flickor

samma goda förutsättningar att klara skolgången med godkända betyg.

Grundskolans goda arbete med jämställdhet kommer att finnas med som en del i

utredningsarbetet.

Och det här tyckte jag var ok. Kartläggning för att förbättra!

Sista sammanträdet innan sommarlovet ...

Någon rättar till så Barn- och utbildningsnämnden fortlever, lägger in sammanträden på kommunens Hemsida … ;-) Nämndsammanträdet i en nästan tom Frejaskola, sommarlovet har ju börjat … den sedvanliga godispåsen lättar upp stämningen, tack Karin!

Som det ser ut just nu kommer det att finnas 30 barn färre i förskoleverksamheten till hösten. Från oppositionen undrade vi över … om de tänkt stänga eller säga upp personal. Nej, inget skulle stängas …, men icke fast anställd personal kommer inte att få fortsatt anställning. Det pratades om vikarier … Helårsprognosen visar fortfarande på ett minus. Dock har det halverats.

Bekymret är grundskolan som enligt prognosen har - 2 5000 000 kronor till årsskiftet.

Åtgärderna, som ska ge en budget i balans, fanns med som ett särskilt ärende. ”Man ska göra en översyn och återkomma efter valet”!

Övergripande Likabehandlingsplan klubbades. Nu ska verksamheterna jobba med den och skriva egna lokala planer, som kommer att skickas till oss politiker. Viktiga dokument som skrivs efter en mall, men säkert inte kommer att bli lika. Intressant läsning, helt klart!

Uppföljningen av investeringsbudgeten vållade en del diskussioner. Frågan är fortfarande om de planerade investeringarna ska upp för beslut på nämnden eller inte.

Förstelärare … vi har tre i Gnesta kommun sen tidigare. Det blir inga fler i höst eftersom ansökan om nästan en miljon kronor ”försvann”.
Skolverket fick inte in vår ansökan inom stipulerad tid och Gnesta får inga pengar! Skolverkets beslut går inte att överklaga.

Det är en balansgång!

I dag har jag än en gång läst vad kommunen skriver på sin hemsida och samtidigt har jag Johan Rocklinds ord klingande i öronen … att Alliansen fördelade så lite pengar till grundskolan förra mandatperioden och att S i valet 2010 lovade satsa på skolan, nu har man levt upp till sitt vallöfte! Med råge kan jag tycka.

”Kommunen har också medvetet valt att behålla skolor i alla orter, dvs Gnesta, Björnlunda, Stjärnhov och Laxne. De små skolorna kostar mer per elev.”

Som om någon politiker i Gnesta kommun någon gång sagt att vi ska lägga ner någon skola! Och nästa citat är ju självklart, när man har små skolor.

”De ökade resurserna har medfört att antalet elever per lärare under perioden har minskat från 14,3 elever per lärare (2009) till 10,5 elever per lärare 2012.”

Med klasser på Ytterskolorna med emellanåt fem elever och en lärare, måste genomsnittssiffran sjunka.

”Dessutom har stora IT-satsningar gjorts i alla skolor för att skapa förutsättningar att bedriva en modern utbildning.”

Men inte har väl skolorna köpt datorer för elevpengen?

Jag är såklart glad över alla positiva resultat, glad å elevernas vägnar. För det allra viktigaste är att de går ur grundskolan nöjda med sin skolgång, med massor av kunskaper och bra betyg när de ska söka sig vidare mot sina mål i livet.

Tänk om vi hade rätt!

Hemkommen från Barn- och utbildningsnämndens decembermöte där vi tagit 2014 års Framtidsplan, med budget. Vet inte hur jag ska börja. Men med ”nya” siffror syns det tydligt att det blir ett väldigt tufft år, inte minst för grundskolan.
 

Många frågor dyker upp när man läser dokument som har rubriker som Omvärldsanalys med utvecklingsområden, mål och mått, investeringar och så den övergripande ekonomin.

*****

”Fler med högre utbildning”, ser rubriken och tror att jag hittat något! Hur får vi fler att söka till högskolan, har jag motionerat om. Jag hade konkreta förslag och förvaltningschefen hade några.

Men här finns bara dysterläsning! ”Arbetslivet förändras … Kompetenskraven på arbetsmarknaden ökar generellt … låg utbildningsnivå … svagare konkurrenskraft … Denna bild kompliceras ytterligare av att fler kvinnor än män studerar på högskola.

Så sista meningen: Med den utvecklingen finns risk för att vi kommer att se en ökad utslagning av män med låg utbildningen.

Utmaningarna är många och komplexa. Grunden läggs i förskola och skola … inför gymnasievalet är en kunnig och jämställd studievägledning avgörande … i vård- och omsorgssektorn, där få av våra elever och invånare väljer att utbilda sig. Många väljer yrkesutbildningar där det är brist på jobb.

Så var det kapitlet slut!

IT som stöd för ökad måluppfyllelse … Det måste finnas tillräckliga ekonomiska resurser för att investera i moderna lärverktyg, men ännu viktigare är att lärarna utvecklar sin kompetens i att använda desamma, läser jag.
Och så långt var vi överens.

Men sen! En majoritetsföreträdare var helt övertygad om att det fanns 3 miljoner att använda för ”att öka antalet datorer och läsplattor”. FEL! De tre miljonerna får endast användas för att köpa ersättningsdatorer för gamla och trasiga exemplar!

Visste, eftersom jag fått en privatkurs inför för öppen ridå, under kommunstyrelsesammanträdet, om skillnaden på investeringar och reinvesteringar.
Hm …

Sen är det ju förstås Ytterskolornas budget, som inte håller i år, som inte höll förra året. Men, måste hålla nästa år, säger majoriteten!

Men kommer politikerna att ta några beslut om besparingar? 

Stämmer siffran ...?

Nu har vi nästan färdigtröskat, dammperioden över. Spannmålen är torr, 

tack vare ett härligt skördeväder.

Ska försöka ta reda på sanningshalten i siffran i tisdagens SN, angående lärartätheten i Sörmlandskommunerna. 

"Antal elever per lärare" ... siffran är 10 i Gnesta, bäst i klassen. Hänvisas till SCB, Skolverket och SKL. Källan för artikeln i SN är en artikel i Svenska Dagbladet i måndags.

Året innan (2011) hade vi i Gnesta, enligt Skolverket, 8 lärare/ 100 elever ... Kanske är det våra Ytterskolor med små klasser som påverkar statistiken, men det måste gå att få fram statistik från varje skola.

 

Man kan inte stoppa huvudet i sanden och tro att det löser sig!

Vi läser i Södermanlands Nyheter att Hemtjänsten har för lite pengar i årets budget. Förskolan och Grundskolan har röda siffror redan efter april. Gymnasiet är underbudgeterat. Det snöade för mycket i vintras, så där är också minus!

Men … ingen har pengar över! Ska man då vänta på att det löser sig, att något skickar pengar … eller ska man rätta mun efter matsäcken? Var finns det politiska ansvaret?

Kanske det inte räcker med en tillsägelse om att hålla budget.