Läs på eller fråga först

Om man inte är så insatt, kanske man ska vara försiktig med orden! I lördagens Södermanlands Nyheter finns en insändare, från En vanlig Svensson. Kanske skulle jag inte lägga mej i eftersom det inte är jag som är tilltalad, men jag ser att det finns direkta felaktigheter.

I juni 2005, återremitterade vi i Alliansen Socialdemokraternas förslag att först bygga om Äppelbo för tre miljoner och därefter bygga en ny förskola i Björnlunda. Ett förfaringssätt vi ansåg vara ren kapitalförstöring. Vi satsade i stället på att bygga nytt direkt och har nu en väl fungerande, ändamålsenlig förskola i Björnlunda. Kyrkan hyr det gamla fina huset vi kallar Äppelbo och har nu lokaler, för sin verksamhet, mitt inne i samhället.

När det gäller skolan påstås i insändaren att ”Barn på 10-11 år som bor utanför tätort, ska byta skola och därmed åka buss flera mil varje dag.” Sanningen är att alla elever i 5:an och 6:an (7+5=12) i Gnesta kommun kommer att gå tillsammans på Frejaskolan. De flesta elever åker till skolan i vår vidsträckta kommun och många åker med buss.

Själv kommer jag att åka buss från Stjärnhov in till Frejaskolan första veckan efter jullovet tillsammans med eleverna, med start fredagen den 8 januari klockan 7.25. Precis som jag lovat.

För oss i Alliansen och självklart för mej som centerpartist har det viktigaste varit att behålla förskola och skola för de yngre eleverna på alla orter. Ni ska veta att jag vid flera tillfällen
fått förslaget att vi i stället för omorganisationen, skulle lägga ner en skola. Den i någon annan tätort än där förslagsställaren bor! Men Nej! vi ska inte lägga ner någon skola! Minns att det inte är så länge sedan det byggdes en ny skola i Laxne, där nu förskolan är integrerad.

För information om vad som händer i barnens och elevernas värld … prenumerera på nyheter från Barn- och utbildningsförvaltningen.

Tänd ett ljus i mörkret

Är uppe tidigt, kollar vädret och njuter av åsynen av den snötyngda adventsgranen med sina ljus och röda kulor. Snöplogaren ger sig iväg. Ser de dalande flingorna, stora lugna flingor kommer ner medan jag läser tidningarna på nätet. Hur ska vi klara oss, frågar Trollhätteborna. Maud Olofsson och Sven Otto Littorin finns där och svarar på frågorna. 104 kommentarer till artikeln. Läser och känner! Visst kan man undra varför man måste lämna beskedet från GM lagom till jul!

Ser rubriken, Klimatmötet enades till slut, ser att Fredrik Reinfeldt är upprörd över en del länders arbetssätt. Många är kritiska för att man inte fick fram ett mer långtgående avtal, mellan världens länder. Men, hallå! … försök att se det positiva … se representanter från all världens länder som samlats på samma plats. De har träffats, lyssnat på varandra och nu är processen igång! Tycka vad man vill om långsamgående kvarnar, men tryckt på startknappen har de gjort!

Hur ska jag nu få en övergång till den julkonsert vi i Aktieklubben var på i går. Stjärnjul i Filiadelfiakyrkan i Stockholm.

Stjärnjulkören, 160 personer, bröderna Rongedal, mezzo-sopranen Anna Larsdotter Persson och konferencieren Sara Edwardsson gav oss julstämning i två timmar. Stockholm visade sig från vacker sida och många var ute i Vår vackra vintervärld!

Annars är det ungefär som vanligt. Kakor är bakade, hyacinter planterade i dag ska jag baka vörtbrödet och ställa alla tomtar på plats.

Det är fortfarande mörkt ute, lägger på mera ved i pannan, tänder ett ljus till och lyssnar på en julskiva … där sångerskan önskar En God Jul till oss alla!

Äntligen samverkan på bred bas

En vacker morgon, solen lyser på de få molnen, det är alldeles lugnt och massor av snö! Annat var det i går, så jag avstod från att ge mej ut i snöstormen på förmiddagen. Vi brukar säga att stormar det utmed kusten, tillhör vi kusten och är vädret vackert utmed kusten, tillhör vi inlandet.

I går tillhörde Hallebro Oppgård kusten. Gränsen för snöovädret gick tydligen i vår kommun, så resan till Eskilstuna mitt på dagen gick först i snöyra och sen var det ytterst lite snö på E20. Så, med väl tilltagen åktid kom vi till upptaktsmötet under namnet ”Utvecklingsarbete för att främja samverkan kring barn och unga”, i god tid.

Ett bra första möte, där alla var överens om ett fortsatt arbete för att samverka bättre kring barnen. Vi talar ofta om samverkan, men det blir ofta knepigt när olika kulturer ska mötas. Politiker från hela Sörmland var inbjudna av landstinget, ordförande i kommunala nämnder och från landstinget samt ordförande i kommunstyrelser och landstingsstyrelsen. Tjänstemän kommer även att vara med i arbetet.

”Under seminarierna kommer Sörmlands barn och ungdomar att vara i centrum. Hur mår de, vad behöver de, vilka likheter och skillnader ser vi över länet? Seminarierna kommer även att utgå från de olika rollerna, d v s förtroendevaldas och tjänstemännens olika roller och ansvar.”

Nästa möte blir under våren … och innan dess ska vi ta beslut i kommunfullmäktige om att delta! För mej känns det självklart att vi säger ja till medverkan.

Årets sista kommunfullmäktige

Flingorna faller, kylan är på väg och vi hade årets sista kommunfullmäktigemöte. Vi startar en timme tidigare för att ha julavslutning. Skinkmacka och småvarmt. Ett trevligt sätt att avsluta året med lite allmänt prat.

Utdelning av Kulturpris, miljöpris, ungdomsledarpris samt pris för vinnande namnförslag på gångbryggan. Tre duktiga ungdomar, SM-guldvinnare fick stipendium.

Första ärendet på dagordningen. Ett i mitt tycke okomplicerat ärende som handlar om ekonomiska styrprinciper. Det läses innantill i handlingarna och yrkas avslag utifrån det. Nästa i talarstolen är undrande och avstår från att vara med och besluta. Kommunalrådet förklarar och biträds av Socialnämndens ordf. som säger att Det utgick ett påbud – att vi skulle spara drygt 9 miljoner – då kan vi sen inte kalla det ett överskott! Den diskussion som sen utbröt vill jag inte kommentera.

Vi var oense om en tvåöring i den tjugoöriga skatteväxlingen. Vi lägger två öre på kommungemensamt, vilket inte gillades av oppositionen som reserverade sig muntligt. Ett par taxor passerade efter klarläggande och ett ramavtal för fortsatt byggande i Vackerby Hage godkändes.

En motion om salarna på Elektron ska utredas vidare och medborgarförslaget om talarstolen i fullmäktigesalen återremitterades. Sen kom medborgarförslaget om skolskjutsar och skolvägar i Björnlunda, som tar upp förslag inom flera ansvarsområden. Tyvärr har det fallit mellan stolarna eller rättare sagt blivit liggande i något dike! Mellan två nämnder och med Vägverket som tredje ansvarig. Eleverna och deras skolvägar är såklart mitt ansvar och jag ska se till att hitta lösningar på de problem som tagits upp av en förälder.

Efter ett par valärenden och några anmälningsärenden önskade vi varandra

God Jul och Ett Gott Nytt År!

Det sitter fem koltrastar i mitt hagtornsträd

En fråga dyker upp i huvudet, som absolut inte har något med de ärenden jag läser inför kommunfullmäktigesammanträdet i kväll. Förresten kanske Taxa för offentlig kontroll av livsmedel!

Det är ett speciellt träd, jag har sått frö. Fått träd med enkla rosavita blommor. Har fyra träd, i olika rosavita nyanser. Olika kan de bli när man sår. Moderträdet och ett äppelträd är det ända som finns kvar och påminner om att någon bodde där i vår skogsbacke en gång. Lisa visade på hagtornsträdet, som hon gick till varje år och njöt av prakten.

Nu till koltrastarna. De äter upp de röda bären. Är de grobara efter att ha passerat koltrastarna? Är det någon som vet?

Den som är stark måste vara snäll, sa Pippi Långstrump

Alla har vi läst, många kan replikerna utantill och handlingen, fast visst finns det alltid funderingar när man bänkar sig och ska se en teaterföreställning.

Hur skulle det bli den här gången – skulle Lilla Gubben vara med? Hur skulle Villa Villerkulla se ut? Som ”originalet” på Gotland, eller ligger det i Småland, där Astrid Lindgren har sin värld.

Vasateatern fylldes av glada små barn och Pippi kom ridande på sin häst, med Herr Nilsson i knäet. Allt var som vanligt! Skratten var många under den fartfyllda föreställningen som endast var ”sorglig” när Pippi tänkte ge sig iväg ut på de sju haven tillsammans med sin pappa … fast vi visste ju att hon skulle stanna kvar hos Tommy och Annika, så ingen var väl egentligen orolig?

Och precis som det brukar vara när alla på scenen har kul, smittas man i publiken. Dukiga skådespelare, där allt satt perfekt, och en nöjd och glad publik.

Fast lite annorlunda var det den här gången eftersom Tommy, Nick Kankaanpää, bor i vår kommun. En trettonåring som tidigare spelat i Rasmus på luffen, Emil i Lönneberga och i Dramatens uppsättning av Muntra fruarna i Windsor av William Shakespeare. Vad månne det bliva av honom, när han blir stor?

Hela jullovet kan ni se föreställningen, missa den inte!

Frejaskolan i Gnesta använder film för studieval

Sedan höstterminen 2009 arbetar Frejaskolan mer aktivt med jämställdhet än någonsin tidigare. Både lärare och elever har bland annat studiedagar och filmvisning för att komma ifrån de olika könsmönstren och det traditionella tänkandet.

Genusresan - vägen till insikt

Nu fortsätter resan ut i kommunen.

I Gnesta jobbades det intensivt och engagerat under 2006 och 2007 för att tillägna sig ny kunskap och nya metoder kring genus och jämställdhet i förskoleverksamheten.

Nu har vi i Gnesta kommun beviljats utvecklingsmedel för fortsatt arbete, från Sveriges Kommuner och Landsting.

För att ”ta fram hållbara rutiner för jämställdhet i beslutsprocesser, planarbete och utvärdering.”

Vårt gemensamma ansvar för allt levande ...

Dränkta i lera och avföring, lyder rubriken och det är åter en dag när vi får se vanskötta djur.

Vi förfasar oss över hur någon kan göra så. Jag tycker också att det är förfärligt, men funderar samtidigt över ”hur många har vetat, innan det blev som vi ser på bilderna?”

Varför är vi så rädda att lägga oss i? Varför ringer vi inte till ansvarig på kommunen och ber dom titta till? Kanske djurägaren är sjuk? Och om djurägaren inte klarar av sina djur och vi vet … är vi då inte medskyldiga, om vi inte anmäler?

En kulturdag ...

Solen skiner på frostiga buskar och träd, regnet har äntligen tagit slut. Nu väntar vi alla på lite snö, vi behöver ljuset!

I går var det Ingers och min Kulturdag. Pendeltåg till Stockholm och vidare till Skansen. Skansen den 1 december var en annorlunda upplevelse. De flesta djuren var såklart inomhus, men man kunde bekanta sig med svenska husdjur och våra vilda djur. Bra för stadsbor, men ska vi ha Älgar på Skansen? Skogens konung, utan skog?

Lunch åt vi på Gubbhyllan, där väggarna var klädda med damer! I jämställdhetsdebattens tid!

Tittade också in i några av de ditflyttade gamla husen, där det fanns hantverkare som visade sitt hantverk för oss turister även en vanlig tisdag. Keramik, glas och trä arbetades det med. Fint att man bevarar vår historia, när vi nu inte tycks ha möjlighet att vårda och bevara i våra städer så att vi alla kan få känna historikens vingslag.

Tänk om … vi kunde ha små oaser i våra städer, där man sparat gammal bebyggelse … mitt inne i stan. Kommer att tänka på det Chinatown som ligger i Sidney, en oas i betongstaden. Ett härligt, lugnande inslag i storstadens brusande liv.

Sen till Waldemarsudde och konstutställning, läs …

Hallwylska Museet, nästa! En besvikelse. Var nu inte som jag minns det … en resa in i ett hem där allt sparats … Allt! Men borta var alla lådor med knappar, säkerhetsnålar och gamla körsredskap. Inte heller hittade jag den stora familjetavlan där Ture von Eckermann fanns med. Anknytning till Södertuna finns, lilla Ture ett år fanns i en ram. Läs …

Avslutade med en runda, men trots besök i flera affärer, hade vi inte en enda kasse med oss hem … nej det var en kulturdag i Stockholm.